foreversucks

Komplimanger är aldrig fel.

Varje gång jag känner mig lite nere så läser jag detta:

"Och jag älskar dig som fan! Du är min bästa vän genom livet :). Vill aldrig aldrig aldrig lämna en sån underbar person som dig. Det ska du veta :D"

 

Det gör mig stark. Tänk vad fina ord kan göra, så mycket gott. Speciellt om det kommer från sin bästa vän <3.

 

Fick en komplimang idag från en vän på facebook.

"Fin profilbild du har :) ". Det värmde. Jag antar att jag behövde höra fina ord om mig själv idag, men varför vet jag inte. Du får vara anonym i bloggen, men när du läser detta så vet du vem du är.

 

Komplimanger skadar aldrig, speciellt inte när man behöver dom. Det kan göra en otroligt glad och få fram ett leende och förhoppningsvis ett skratt.

Vart är sommaren? Jag känner mig instängd här hemma som en zombie som gör samma sak hela tiden typ.
Så uttråkande. Längtar tills jag kan få gå ut igen, må bra, och inte vara likblek i ansiktet, trött i kroppen och knapra alvedon hela tiden för att inte behöva känna smärtan.

Ska bli skönt när man får umgås med sina FANTASTISKA VÄNNER igen dag och natt med å grilla, dricka, umgås och bara ha så galet bra man kan :D.

Det här suger verkligen. Börjar ångra min operation även om jag är piggare i kroppen och gladare, så saknar jag mitt gamla liv. Eller rättare sagt , jag saknar mina vanor ;).

Bjuder på några gamla vanor. Back in the days!





Några av dom finaste <3. Tydligen bara jag som ler, haha jag har lärt mig ;)


Crazzzyyyyy :)

Eftersom jag har blivit opererad för 1 vecka sen så får jag bara ta det lugnt än så länge.
Jag måste erkänna att jag saknar mina vilda partynätter ;). Det var längesen nu, men får ta igen det när jag är på bena.


Lite filmtips



Filmen var otroligt bra tyckte jag. Satt fastklistard framför tv:n. Rekomenerar starkt!




Andra gången jag såg den, tyckte att den var lite halv tråkig då. Men den värd att se 1 gång i allafall ;).




Andra gången jag såg den också. Men en riktigt jäkla rolig film :D !



Tyckte den sög. Var inte alls lika bra som dom gamla beckfilmerna, blev besviken.
Men självklart vill man alltid se den nyaste beckfilmen.



Såg bara havla filmen sen tröttna jag -.- .   Sjukt SEG film.

I sommar ska jag förhoppningsvis få träffa min glädjespridare och distansvän från Tollhättan :), hoppas tiden räcker till.

Jag vet att det kommer gå bra, alla mina vänner säger det. Jag vet någonstans att ni har rätt. Men ändå finns tvivel och osäkerhet bakom allt. Men jag ska tänka bort allt. För ni har rätt.

Tack för ert stöd <3 !

Det som jag mest kommer sakna är internet och mitt färgstärka rum.
Senare idag blir det att sova i ett rum med vita väggar utan typ någon teknik i rummet, riktigt segt men kanske avkopplande vem vet.
Usch för sjukhusövernattningar, men ibland måste man. De borde fixa rummen lite mer gästvänliga, så att man slipper tro att man är himmlen för att allt är så jäkla vitt överallt.

Hejdå för ett tag bloggen.

Träffade Lollo ikväll, för ingen hade något att göra.
Det kändes som att jag var ett barn på nytt som inte behövde oroa mig för några problem.  Vi drog till 7-eleven och köpte dricka, sen satt vi och prata om det mesta som hänt och skrattade som om vi var onyktra. Sanningen är den att vi bara drack festis. Sen begav vi oss mot några studsmattor i en park där några killar hoppade för fullt.
Vi ville självklart också se varför det verkade vara så himla kul . Tillslut efter att vi sitrrat ihjäl oss av nyfikenhet började dom vinka till oss. Efter att suttit och skratta ännu mera,  fick vi också pröva på det roliga.

Jag kände mig som ett barn på nytt, helt underbart. Vi hoppde, skrattade, flummade tills bena inte orkade mer. I den stunden behövde jag inte tänka på killbekymmer, kompisrelationer som går fel, att min mobil var urladdad  och att jag inte kunde se några missade samtal eller sms, och andra saker som pågår i mitt liv förtillfället.
Efter det började allt komma upp igen och känslorna som man inte vet vart de ska ta vägen.
Men att få känna sig som ett barn igen var det bästa av allt. Jag längtar tills några veckor, då vi gör om allt igen fast med lite mer drag i det hela, hello alkoholen! Kvällen var awsome och nästa kommer bli lika så.

Jag förstår mig inte på mig själv, fast jag ändå förstår.

Jag förstår inte vad det är. Men sova verkar jag inte veta hur man gör längre.  Även fast jag känner mig trött så sitter jag kvar vid datorn eller tv:n. Jag vet att jag har sömnproblem för det här har hållit på otroligt länge.
Jag säger till mig själv väldigt ofta att nu ska det bli ändring, jag ska gå och lägga mig i tid.
Men det är som om jag aldrig har sagt det, för det blir ALDRIG så. Jag måste verkligen ha fel metoder, för det blir ju inte rätt .


Vad jag saknar:

• Utgångarna på helgerna
• hemmakröken/festerna
• Middagar med folket
• Kvällarna i Slussen/Medis
• Promenaderna på Söder med en kaffe i handen.

Men det ska nog inte vara så svårt att ta tillbaka dom gamla vanorna ;).
Sommaren är lång och kvällarna med. Nästa vecka ska jag ändra mina vanor och synas mer ute i stan.
Får ta och lägga tekniken åt sidan och försöka att sola och få lite färg på kroppen.

Idag drar jag iväg till Gävle. Det var längesen jag var där,minns inte när jag sist var där. Då är det på tiden göra ett besök. Det Kommer kännas tomt utan Casper, han har varit med varje sommar, varje gång som jag vart där. Men nu blir det nya minnen att skapa.


Kommer aldrig att glömma dig <3

Det var lite tårar, mycket skratt och fullt av glädje och lycka.

FÖR ATT JAG HAR TAGIT STUDENTEN!

Så jäkla lycklig. Jag kan säga det om och om igen. Trodde inte att jag skulle klara det efter olika gymnasium, där  jag inte passade in och där folk inte tyckte om mig. Där jag var osynlig och oförstådd.
Tillslut hittade jag min plats där jag blev förstådd och omtyckt. Det bästa är att jag kommer få gå ut gymnasiet med min bästa vän <3 . Det är glädje och lycka som inte kan beskrivas, man måste ha varit med mig på resan för att förstå den underbara känslan som jag känner.
Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna så här, men det här är underbart!

Det är nu som jag börjar förstå att jag snart ska gå ut. På studentlunchen idag blev jag nästan sentimental, jag höll på att gråta. Jag vet inte vad det var. Men jag vet att jag kommer sakna otroligt många fina människor. Vissa som jag har lärt känna den senaste tiden men vissa som jag har känt i 3 år. Jag är säker på att jag kommer gråta som ett litet barn på måndag.

Jag minns det första jag sa till min bästa vän när jag började på gymnasiet för 3 år sen, det var att jag längtade till studenten, till att få lämna alla. Nu vill jag inte lämna någon. Jag vill gå om så känns det , men man kan ju inte gå i gymnasiet hela sitt liv.
Men det är konstigt hur man kan ändra sin uppfattning till något annat. Jag trodde aldrig att personerna i min skola skulle få någon betydelse för mig, jag trodde inte att någon skulle tycka om mig eller att jag skulle tycka om dom. Tänk så fel jag hade. Jag tycker oerhört mycket om dom! Det blir som ens andra familj på ett sätt.

Jag är stolt att vara en del av min skola det är något som jag har insett. Jag ångrar inte bytet av gymnasium och jag vet att jag inte kommer ångra studenten!
Men det kommer bli blandade känslor med skratt, tårar och skumpa!
Det ska bli den bästa dagen i hela mitt liv liv <3

För att berätta något roligare för er som kikar in i bloggen lite då och då. Idag så var jag i Kista och hittade lite saker inför studenten :). Köpte en vattenfast mascara ifall det skullle komma några tårar på studentlunchen imorrn och på studenten. Jag vill ju inte se ut som ett monster när mascaran rinner. Så nu hoppas jag att en vattenfast mascara löser det problemet. Hittade även ett svart pärlhalsband som kommer passa fint till klänningen den 7:e juni.

Följde även med till systembolaget och valde ut lite cider till flaket och så kallad champagne till studentfrukosten.




Undrar ifall den är god...ska bli intressant att se

Börjar undra vad det är för fel på vården. 3 gånger i rad har min tid till psykologen blivit inställd. Kan dom inte planera eller?! Igår hade man hoppet uppe och var lycklig att få komma dit, men imorse försvann den känslan att kunna må bra.  Nu får jag ytterligare gå minst 1 månad och må som jag gör och vänta på ännu en ny tid till psykologen, som säkert också kommer att bli inställd. Hm..borde byta psykolog, min är ju rena rama skämtet. Eller så hittar jag något sätt att hjälpa mig själv på. För man får ju tydligen inte den hjälp man ska ha på det där stället. Åtminstone inte jag.

Tycker bara att det här är förjävligt. De borde fixa sina scheman eller något, jag bryr mig inte vad, men man ska  INTE behöva ha det så här. 1 gång är okej, men 3 gånger så räcker det!